Kämpa emot rädsla för mörkret? - Löpning
Löpning Träning 44 inlägg 1514 visningar

Kämpa emot rädsla för mörkret?

1999 • Linköping
#1
11 oktober 2018 - 22:15
1 Gilla  
90% av mina löprundor sker när det redan är mörkt ute och jag har nu bestömt mig för att träna mer trailrunning pga att jag ska springa ett traillopp framöver. Jag har beställt en pannlampa som ska hjälpa mig när jag är ute och springer i skogen, men under dagens kvällspass kunde jag inte sluta stirra in i skogen och tänka "hur i helvete ska jag våga springa där inne ensam..?".

Tänkte att det måste finnas några här som är nattugglor precis som jag som kanske hade några tips? Vänjer man sig vid mörkret? Finns det några knep ni brukar använda?
< < < 1 2 3 > > >
Jonas Henriksson
1975 • Undersåker
#2
11 oktober 2018 - 22:25 Redigerad 11 oktober 2018 - 22:26
1 Gilla  
Rädsla för mörker är ju "inbyggt" hos oss människor,bästa sättet är väl att utsätta sig för det,kör du på ett tag så blir du mer van och kan slappna av.
1965 • Östermalm
#3
11 oktober 2018 - 22:31
1 Gilla  
Ju mer man utsätter sig för irrationell rädsla ju mer blir man av med den.
Hade samma problem i början nu stornjuter jag av ensamheten i mörkret.
1983 • Karlstad
#4
11 oktober 2018 - 22:31
2 Gilla  
Ja, jag var orolig när jag började springa mer inne i skogen men det har gett med sig med vanan. Fast ikväll fick jag nästan hjärtat i halsgropen, jag sprang på en smal väg bland gles bebyggelse när en hund började skälla (aggresivt och kraftfullt) bakom en häck :D Svårt att i mörkret avgöra om den hade någonstans att ta sig ut på vägen.

En sak jag funderar på är om jag inte är mindre orolig ju mer teknisk stigen är. Springer jag på en grusväg får tankarna fritt spelrum men på en stig är jag för upptagen med rötter och stenar för att hinna vara rädd.
0 • Stockholm
#5
11 oktober 2018 - 22:51
1 Gilla  
Tänker alltid på det faktum att jag är karl som bor i mellanmjölkens Sverige, med en risk att möta farliga djur närapå noll. Den lyxen är få förunnade.
2009 • Klippan
#6
12 oktober 2018 - 01:52 Redigerad 12 oktober 2018 - 01:58
Gilla  
Förslagsvis att Du mörkertränar parallelt med springandet.
Då ljuset tar bort Ditt mörkerseende och omkringliggande mörkret förstärks utanför pannlampeskenet vilket kan skapa ytterligare tröskel till mörkervana.
Börja att gå utan pannlampa i mörker då vänjer Dig orientera Dig med hjälp av övriga sinne och med bevarat mörkerseende. Allteftersom Du bygger upp mörkervanan med trygghet till mörker kan Du sedan öka tempot, förflytta Dig i tätare terräng, skiftande underlag.
// En nattuggla ;0 som trivs bäst springa i mörker utan pannlampa.
1985 • Göteborg
#7
12 oktober 2018 - 02:15
Gilla  
Kolla in tråden reflexbanor.se här på jogg, adressen till deras hemsida är rätt uppenbar. Tyckte mig se någon eller några banor i närheten av Linköping. Springer gärna på stigarna i skogarna hemma utan reflexbanor, men mina första veckor med pannlampa så sprang jag gärna reflexbanor, utöver att man inte springer vilse så lätt, så skänker de en känsla av civilisation, så bevisligen någon har varit precis just där i skogen tidigare. Vilket kan göra mörkret mer lätthanterligt. Mer som att springa mellan gatlyktorna på vägen.
Har du ingen bra reflexbana i närheten så börja med stigar du sprungit några gånger i dagsljus, kanske ett motionsspår utan lyktor till och med. Snart är du redo för okända stigar!
Glöm inte att fota och filma lite när du springer, det gör det enklare att övertyga kompisarna att även dom ska skaffa pannlampor, med sällskap blir det ännu roligare att ge sig ut i mörkret, och man vågar ge sig ut på större äventyr.
Åsa Bergman
1983 • Fagersta
#8
12 oktober 2018 - 06:01
Gilla  
Härligt, det bästa är att utsätta sig för rädslan i etapper. Ta med dig något ut, eller ha en extra lampa med ovs.

Vad är tror du ska hända, som inte händer när det är dagsljus?

Jag är också rädd, inte för själva mörkret utan för att behöva slåss eller utöva nån form av självförsvar. Djur skrämmer mig sällan, men typer som en soliga kommer ut ur skogen (som man inte känner och inte tränar). Bläp!

Mattias
1973 • Vänge
#9
12 oktober 2018 - 07:07 Redigerad 12 oktober 2018 - 07:07
Gilla  
Vad du än gör så ska du inte titta på TheGingerRunners Halloween special :D
https://www.youtube.com/watch?v=SWUBjjeJp8w

1984 • Stockholm
#10
12 oktober 2018 - 08:13
Gilla  
Tror många känner igen detta. Säger som övriga att det är bara göra, gärna stegvis - längre och längre. Något i öronen, tex en podd eller radio tycker jag hjälpte mig i början. Sen är det bra att komma ihåg att det finns större anledning att vara rädd på en trottoar i stan, så känslan är irrationell precis som Peter sa ovan.
1984 • Stockholm
#11
12 oktober 2018 - 08:16
Gilla  
Men det är en härlig känsla sen när man vant sig lite. Så det är väl värt att utmana den där rädslan.
1988 • Stenungsund
#12
12 oktober 2018 - 08:22
2 Gilla  
Jag skulle aldrig springa med något i öronen i skogen, varken i mörker eller ljus. Men jag vill höra vad som händer runtom, tystnaden etc. Men vi är olika :)
Hade svårt att slappna av i början och tittade mest runtomkring mig. Förväntade mig väl att en älg skulle hoppa fram runt varje hörn, men som alla andra varit inne på så blir det bättre och bättre. Nu är det något av det bästa jag vet att få springa i sin "bubbla" med ljus och ingen annan ute. Särskilt fint när (om) snön kommer, men då blir det ju inte heller mörkt på samma sätt
Mikael Fågelborg
1978 • Hässleholm
#13
12 oktober 2018 - 08:32
Gilla  
Vad är det som säger att rädslan är irrationell och/eller ogrundad? Jag älskar att springa i skogen men skulle i nuläget aldrig ge mig ut där på kvällen när det är mörkt. Det finns gott om djur som jag verkligen inte skulle vilja stöta på, läs vildsvin, jag har själv blivit jagat av ett sådant och det är jag inte ensam om. Bortsett från djur så finns risken för ett feltramp där. Vad gör du/ni om ni stukar foten och blir liggande där utan någon förmåga att komma vidare?



1984 • Stockholm
#14
12 oktober 2018 - 08:33
Gilla  
För att inte fundera så mycket är det ganska nice med något i öronen. Sen håller jag med om att det är bättre för närvaron att lämna hörlurarna hemma. Men som ett sätt att komma igång tycker jag det funkar bra att tillåta sig själv att fåna sig lite hellre än att låta bli helt. Det skulle kunna vara att springa fram och tillbaka på en stig nära hemmet också. Inte så coolt men bättre som en start än att aldrig våga prova. Numera övernattar jag i skogen på mina kvällspass ibland, men jag är osäker på om jag hade vågat prova det utan radiosällskap (eller riktigt sällskap om man har den möjligheten förstås) första gången.
1984 • Stockholm
#15
12 oktober 2018 - 08:42
Gilla  
De hundratals vildsvin jag träffat har alltid flyttat på sig. Och vad jag läst så är de flesta olyckor (extremt få) med vildsvin relaterade till jakt där jägare skjutit dom först. En gång har jag blivit nästan påsprungen av en flock men då regnade det så mkt så man varken såg eller hörde någonting. Vilket vildsvinen inte heller gjorde så då var det väl en halvmeter från att ett sprang in i benet på mig. De låter ganska läskigt men jag har aldrig läst något som tyder på att de skulle vara farligare än cyklar och bilar. Men har man egna negativa erfarenheter påverkar det såklart jättemycket och jag vet förstås inte om det finns områden där de beter sig annorlunda.
1984 • Stockholm
#16
12 oktober 2018 - 08:50
Gilla  
Risken att skada sig finns förstås. Då spelar det ingen större roll om det är mörkt (men kallt är kanske inte så bra). Men jag har alltid med telefon om jag springer långt ut i skogen. Eller så berättar jag var jag kommer vara hemma.
1965 • Östermalm
#17
12 oktober 2018 - 09:05
Gilla  
För mig var rädslan helt irrationell, jag var inte rätt för något verkligt. Jag kände bara ett obehag av att vara i en skog i mörkret, tänkte på Blair witch project (see inte den innan rundan :-) ), tyckte att varje mörk sten såg ut som något främmande väsen.
Nuförtiden känner jag bara en stor frid och njutning som sagt och har aldrig ens reflekterat över att stöta på djur.
1971 • Nykvarn
#18
12 oktober 2018 - 09:34 Redigerad 12 oktober 2018 - 09:36
Gilla  
Känner också igen mig och något jag tyckte var bra de första gångerna var att ge mig ut på löprunda som blandar mörker och ljusare partier, har t ex en åttakilometersrunda jag sprang mycket i början, på den är det två kilometer grusväg/bred grässtig i början som är oupplyst, sedan är det ett par kilometer på belysta grusvägar i samhället innan det blir två kilometer med pannlampan igen på grus och gräs och till sist två kilometer på upplysta cykelvägar på vägen hem. På så sätt kändes "civilisationen" aldrig långt bort i början. kanske kan du hitta någon sådan runda hos dig?

Sedan som många andra skriver så vänjer man sig, min puls kan fortfarande gå upp om ljusskenet från lampan reflekteras i ett par ögon vid sidan av stigen eller om en uggla hoar nära i ett träd vilket hände på en runda. Sedan är skogen där jag bor full av vildsvin och de träffar jag inte gärna på i mörkret. jag har en hyggligt bra pannlampa som ger upp till 1000 lumen i maxläget men jag brukar ändå undvika de allra mest tekniska stigarna i mörkret p g a skaderisken.

Numera så uppskattar jag att vara i "ljusbubblan" i mörkret, det är vilsamt och avkopplande snarare än skrämmande.
1984 • Stockholm
#19
12 oktober 2018 - 09:40
Gilla  
Jag var nog inte heller rädd för något särskilt i början, mest att det inte kändes helt avslappnat och att tankarna snurrade hej vilt. Vissa konkreta saker som huggormar och vildsvin dök dock upp ibland, och med den typen av oro funkade det bra för mig att googla fram hur otroligt ofarliga huggormar, vildsvin (och lodjur som jag sett runt lantstället på sistone) egentligen är. Så ett första steg kan vara att övertyga sig själv om att rädslan är irrationell. Det hjälper om man är säker på den saken tycker jag. Är den rationell så finns kanske lösningar - extra kläder, förstahjälpen, telefon osv.
1985 • Göteborg
#20
12 oktober 2018 - 12:41
1 Gilla  
Jag tycker det är supermysigt att vara ute i mörket med pannlampa, tycker mörkret känns mjukt och lugnande. Dessutom är chansen att se djur mycket större än på dagen, har senaste veckorna sett 6 älgar, 1 räv, 1 grävling och massa rådjur :)
< < < 1 2 3 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.
1