Därför är det roligare att springa runt sjöar | Blogg: Jonas Pertoft

Därför är det roligare att springa runt sjöar

Ibland springer jag till en plats och sen tillbaka. Men att springa runt något är lite roligare. Helst en sjö. Varför är det så och varför ska man helst springa runt sex sjöar?

"För att man kan ta ett dopp efteråt". Ja, det är förstås en bra förklaring. "Att det är fint". Jo, kilometrarna går lättare när man ser en sjö glimma förbi. Men där finns något annat också, en djupt liggande känsla av en inre seger.

Startar du i Fjällnora, kan du välja mellan sex sjöar. Foto: Digitalt museum / Avena

Startar du i Fjällnora utanför Uppsala kan du välja på flera sjöar, lagom stora att springa runt. Foto: Digitalt museum / Avena  

Just sjön är speciell för löpare. Du kan inte ta genvägar om du blir trött. Det är antingen runt sjön eller inte. Det finns inget "nästan" – för om du passerar hälften så är det bara att bita ihop och ta sig runt hela rasket.


Sjöns effekt på löpningen

Vi människor har trygghet och lathet inbyggt i vårt DNA. Kan vi hitta på något som gör att vi slipper anstränga oss så gör vi det. Därför har vi till exempel bilar. Alla normalt funtade köper dessutom bilen med fungerande bromsar.

Trygghet är bra. Våra hjärnor får en berömmande nick och ett milt leende av en hel grupp gener och signalsystem i hjärnan. Men att frivilligt utsätta sig för en utmaning kickar igång något helt annat. Att vi med vår vilja och lust tar kommandot över den där bekväma sidan i vårt genetiska arv. En inre seger.

I Pålsundet nere till vänster finns en dragflotte som gör att man tar sig över torrskodd. Foto: Digitalt museum / Avena

För mig har det där med sjöar blivit en passion. Jag har lyckan att bo strax öster om Uppsala där det finns gott om blå fläckar på kartan. Genom åren har jag lockats att ta mig runt sjö efter sjö. Där vägarna inte räcker till har jag snubblat genom granskogar och trampat över ängar fyllda av tistlar och brännässlor. Men också hittat igenvuxna stigar och andra spår från forna tider. På vintern har jag fuskat lite o sprungit över isen för att hitta nya stigar.


Ett lopp – sex sjöar?

För några år sedan slog jag personligt i antal sjöar, sex stycken. När jag kom hem stod GPS:en på 42,2 km. "Dra på trissor" skulle min farfar sagt. Precis ett marathon. Jag tänkte "Det här måste man göra ett lopp av". Två andra favoriter var 5 och 10 km. Det saknades bara en halvmaraton för att få till distanser som passar alla.

En kombination av fyra sjöar blev precis 21,1 km. Med tanke på säkerhet och markägare justerade jag de kortare sträckorna till 5,5 och 10,8 km. På några kortare sträckor behövdes nya stigar röjas. Hela pusslet med fyra distanser bygger på att start och mål är på samma plats.

Skärningspunkten mellan de olika distanserna ligger på noret mellan sjöarna Trehörningen och Ramsen.


Starta och måla vid badplats

Just där det är bäst att starta loppen ligger också Uppsala kommuns bästa badplats, Fjällnora. Så loppets infrastruktur med parkeringar, café och toaletter finns där. Uppsala kommun som äger Fjällnora gav tummen upp och ställer upp med en viktig länk. Vid Fjällnora ligger nämligen Pålsundet där man normalt får dra sig över på en flotte med hjälp av kedjor. Där läggs nu flytbryggor som en tillfällig bro.


Loppet 6 sjöar hade premiär förra året, 2016. Det lockade 313 deltagare.  Några sprang fel, det regnade och stundtals blev det en härlig röra. Men trots det kom folk och sa "Vi kommer igen nästa år". Några utländska deltagare hade hittat loppet och i deras ögon lyste det av glädje. Svensk granskog kan visst vara exotiskt, men att ta sig runt en sjö är speciellt. Att springa runt sex sjöar kanske man bara gör en gång i livet.

Prova själv att springa en sjö – eller flera – och upplev skillnaden. 


Jonas Pertoft

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.