Mental bergodal bana

Idag hade jag ju lovat mig själv att jag skulle ut på långpass tidigt på morgonen. Naturligtvis kom jag inte upp utan sov till 9:30. Tog det lugnt och insåg att det blir inte löpning idag. 10 minus och redan omotiverad, men när jag satt där och tyckte synd om mig själv så fick jag ett ryck och tog bara på mig löparkläderna och drog iväg. Om jag inte kan köra långpass så 10 km ska jag väl fixa tänkte jag. Körde på ganska lugnt i snömodden. Underlaget sög verkligen musten ur kroppen så det var skönt att komma ut på lite landsväg. Här körde jag 1 km min vana trogen i ca 4:30 tempo. Så jäkla nöjd som jag var när jag kom hem var det länge sedan jag var trots att det inte något långpass. Jag hämtade därefter upp min äldste son som hade möte med fotbollsföreningen. Ett plötslig infall gjorde att jag föreslog att ungarna skulle med ut en dag i veckan på löpträning. När han kom hem så tyckte tränarna att det var en ypperlig ide. Så nu blir det löpträning med ett gäng 15-16 åringar på Onsdagar. Planen blir att köra backintervaller med dem. På det sättet kan jag motivera mig själv att köra dem samt att grabbarna får ypperlig försäsongsträning. Lika pissigt som jag mådde igår, lika bra mår jag idag. Märkligt att ett enda träningspass kan få det att vända på det sättet. Nu har jag fyra pass inbokade varje vecka så nu är jag helt klart på rätt väg. Lite mera diciplin på trainern och det ser riktigt bra ut
Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.
0