Kost och träning- Tallrik

Tallriksmodellen visar på rekommenderad fördelning av näringsämnen men säger inget om den totala energimängden. Foto: Elmina Saksi

Kost och träning- Tallrik

KostBland dagens dieter kan tallriksmodellen framstå som en trist och föråldrad metod. Det är något många förknippar med hem- och konsumentkunskapen på högstadiet. Jag som Leg. dietist och hem- och konsumentkunskapslärare ser istället fördelarna med metoden om den används på rätt sätt. Tallriksmodellen är ingen diet utan en livsstil.

Tallriksmodellen är indelad i tre delar:

Den första delen är potatis, pasta, ris, matgryn och bröd, då bör du i första hand välja fullkornsvarianterna. Drygt 1/3 del av tallriken fylls med livsmedel från denna grupp. För högenergiförbrukaren kan denna del göras ännu större och för den som behöver gå ner i vikt bör gruppen göras mindre.

Den andra delen består av grönsaker, rotfrukter och frukt. Denna del är lika stor som den förra. Den som är överviktig kan låta denna del bli upp till hälften av tallriken.

Den minsta delen är avsedd för kött fisk, ägg eller baljväxter, exempelvis bönor. Här ryms även såser. 

Tallriksmodellen visar endast proportioner mellan de tre delarna. Oavsett om du äter mycket eller lite är proportionerna desamma. Modellen säger ingenting om hur mycket du ska äta utan det avgör energibehovet.

En vanlig kritik mot tallriksmodellen är att den procentuellt ger stora mängder kolhydrater. Kolhydrater mättar mindre per gram jämfört med protein som får ett relativt litet utrymme i tallriksmodellen. Då får vi inte glömma bort att det inte bara är kött, fisk, ägg och baljväxter som innehåller protein. Bröd, pasta och matgryn bidrar också till att förse oss med protein. Proteinet är inte av högsta kvalitet men tillsammans med annat protein (aminosyror) blir även proteinet från växtriket fullvärdigt. Det är extremt ovanligt med proteinbrist i Sverige och de som är ligger i riskzonen är äldre människor, inte idrottare. 

Ett vanligt missförstånd är att tallriksmodellen förespråkar snabba kolhydrater och tomma kcal, dvs livsmedel som endast ger energi men inga vitaminer och mineraler. Det är viktigt att komma ihåg att kolhydrater inte går att dra över samma kam, det går inte att jämför vitt bröd med grovt fullkornsbröd, inte heller kan vi jämföra vitt ris med råris. Livsmedelsverket förespråkar fullkornsprodukter och är tydliga med att den stärkelserika delen av tallriksmodellen kan minska för personer som behöver gå ner i vikt.

För aktiva personer, i synnerhet personer som utför utthållighetsidrotter anser jag att tallriksmodellen är den optimal metoden, kolhydrater är det mest effektiva bränslet och tallriksmodellen är ett bra hjälpmedel vid planering av måltider gällande proportioner.

Tallriksmodellen är en bra metod för dig som vill ta hänsyn till din hälsa genom att stora delar av tallriken består av grönsaker och fullkornsprodukter. Dessutom är tallriksmodellen i de allra flesta fall mer plånboks- och miljövänlig. En stor del vegetabilier, livsmedel från växtriket, belastar inte miljön lika mycket som mat från djurriket. Kött är det livsmedel som påverkar miljön mest och köttproduktion ger stora utsläpp av klimatförstörande gaser som koldioxid och metan. Att äta mindre av kött- och charkprodukter kan bland annat minska risken för tjock- och ändtarmscancer.

Min personliga åsikt är att de nyttiga fetterna borde få större utrymme, olja, nötter och frön borde uppmärksammas mera. Dessutom borde det vara tydligare vad som är bra kvalitet i proteindelen på tallriken. Bortsett från dessa aspekter anser jag att tallriksmodellen underlättar för dig som vill ta hänsyn till din hälsa. 

6 kommentarer till artikeln

1955 • Enköping
#1
8 november 2012 - 19:42
Jag har en sådan kroppstyp som behöver begränsa intaget av kolhydrater - annars går jag lätt upp i vikt......denna tallrik kanske jag kan ta efter ett rejält träningspass....

Men övriga mål så tar jag nog bort riset och lägger på mer protein samt ökar på mängden grönsaker så blir det nog bra.
Malin de Besche
1976 • Tyresö
#2
8 november 2012 - 22:23
Heja tallriksmodellen! Heja kolhydraterna! Folk är alldels för rädda för kolhydrater. Detta kan vi "tacka" kvällstidningarna för. Det är där som folk skaffar sin kunskap som inte orkar/kan/vill sätta sig in allt för mycket. Alla kolhydrater skall brytas ner. Ju närmre socker kolhydraterna är ju desto fortare höjer det ditt blodsocker. Med långsamma kolhydrater "pyttsas" detta ut i blodet och sker på jämnare nivå. Dock kan det behövas lite snabba/medelsnabba kolhydrater efter hård träning för återhämtningens skull.
90-talet var fettet det vi skulle akta oss för. 2000-talet skrämmer kolhydraterna oss. Undrar vad som ger oss skrämselhicka härnäst.
1966 • Borås
#3
9 november 2012 - 19:35
Det är ett väldigt fokus i träningskretsar att äta rätt. Det borde vara viktigare för folk som inte tränar att äta rätt. Jag började så smått att cykla för 6-7 år sedan för att jag inte ville bli en "fet gubbe" men ändå kunna unna mig livets goda. Så reglera vikten med träning och inte med mat :-)
Malin de Besche
1976 • Tyresö
#4
10 november 2012 - 00:40
Det berro ju på vad man har för fokus. Jaga bort gubbmagar/gravidmagar eller god hälsa/välmående och eller träningsresultat.
Håller man en god kost generellt sett kan man unna sig IBLAND oavsett fokus.
Träna bör man göra oavsett kosthållning. Våra kroppar är skapta för att röra på sig. :)
HR
1972 • Stockholm
#5
11 november 2012 - 10:29
Heja Malin dB.
Håller med om i princip allt.

Om man däremot har ett ganska inaktivt liv så bör man ju se över vad man äter och kan då dra ner på kolhydraterna lite grann. Socker kan man alltid undvika. Men, inaktiva personer har problem med kalorier oavsett ursprung och kan äta sig lönnfeta oavsett om det är fett/socker.

Att gå tom på kolhydrater brukar mest resultera i dåliga träningsresultat och mycket låg aktivitet norr om atlaskotan. ;)

Unna sig kan man göra oftare om man tränar mycket. Men att alltid unna sig kan ju hämma träningen det med. Att träna för att kunna unna sig känns lite skevt, det är ju bättre att se det som en positiv bieffekt att man kan, vilket inte är samma som att man bör.
Sofia Thysell "The Angel"
1979 • göteborg
#6
11 november 2012 - 23:32
Mycket bra skrivet!
Endast registrerade medlemmar kan posta kommentarer.
Registrera dig här eller logga in ovan.