KostBland dagens dieter kan tallriksmodellen framstå som en trist och föråldrad metod. Det är något många förknippar med hem- och konsumentkunskapen på högstadiet. Jag som Leg. dietist och hem- och konsumentkunskapslärare ser istället fördelarna med metoden om den används på rätt sätt. Tallriksmodellen är ingen diet utan en livsstil.
Tallriksmodellen är indelad i tre delar:
Den första delen är potatis, pasta, ris, matgryn och bröd, då bör du i första hand välja fullkornsvarianterna. Drygt 1/3 del av tallriken fylls med livsmedel från denna grupp. För högenergiförbrukaren kan denna del göras ännu större och för den som behöver gå ner i vikt bör gruppen göras mindre.
Den andra delen består av grönsaker, rotfrukter och frukt. Denna del är lika stor som den förra. Den som är överviktig kan låta denna del bli upp till hälften av tallriken.
Den minsta delen är avsedd för kött fisk, ägg eller baljväxter, exempelvis bönor. Här ryms även såser.
Tallriksmodellen visar endast proportioner mellan de tre delarna. Oavsett om du äter mycket eller lite är proportionerna desamma. Modellen säger ingenting om hur mycket du ska äta utan det avgör energibehovet.
En vanlig kritik mot tallriksmodellen är att den procentuellt ger stora mängder kolhydrater. Kolhydrater mättar mindre per gram jämfört med protein som får ett relativt litet utrymme i tallriksmodellen. Då får vi inte glömma bort att det inte bara är kött, fisk, ägg och baljväxter som innehåller protein. Bröd, pasta och matgryn bidrar också till att förse oss med protein. Proteinet är inte av högsta kvalitet men tillsammans med annat protein (aminosyror) blir även proteinet från växtriket fullvärdigt. Det är extremt ovanligt med proteinbrist i Sverige och de som är ligger i riskzonen är äldre människor, inte idrottare.
Ett vanligt missförstånd är att tallriksmodellen förespråkar snabba kolhydrater och tomma kcal, dvs livsmedel som endast ger energi men inga vitaminer och mineraler. Det är viktigt att komma ihåg att kolhydrater inte går att dra över samma kam, det går inte att jämför vitt bröd med grovt fullkornsbröd, inte heller kan vi jämföra vitt ris med råris. Livsmedelsverket förespråkar fullkornsprodukter och är tydliga med att den stärkelserika delen av tallriksmodellen kan minska för personer som behöver gå ner i vikt.
För aktiva personer, i synnerhet personer som utför utthållighetsidrotter anser jag att tallriksmodellen är den optimal metoden, kolhydrater är det mest effektiva bränslet och tallriksmodellen är ett bra hjälpmedel vid planering av måltider gällande proportioner.
Tallriksmodellen är en bra metod för dig som vill ta hänsyn till din hälsa genom att stora delar av tallriken består av grönsaker och fullkornsprodukter. Dessutom är tallriksmodellen i de allra flesta fall mer plånboks- och miljövänlig. En stor del vegetabilier, livsmedel från växtriket, belastar inte miljön lika mycket som mat från djurriket. Kött är det livsmedel som påverkar miljön mest och köttproduktion ger stora utsläpp av klimatförstörande gaser som koldioxid och metan. Att äta mindre av kött- och charkprodukter kan bland annat minska risken för tjock- och ändtarmscancer.
Min personliga åsikt är att de nyttiga fetterna borde få större utrymme, olja, nötter och frön borde uppmärksammas mera. Dessutom borde det vara tydligare vad som är bra kvalitet i proteindelen på tallriken. Bortsett från dessa aspekter anser jag att tallriksmodellen underlättar för dig som vill ta hänsyn till din hälsa.